Republiken Jamtland - Jamska
 

Kommer du från Jämtland och vill veta mer, eller kommer du utifrån och vill ta del av kulturarvet?
Här hittar du lite information samt förslag på litteratur om både språket och republiken

• Är jamska ett språk eller en dialekt?

Detta är en omdebatterad fråga utan något slutgiltigt svar. Somliga säger att det är en dialekt, medan andra hävdar att det är ett språk. Att det lutar mer mot att vara ett språk än en dialekt styrks av många, däribland Bo Oscarsson (författare av den jamska ordboken Orlboka), som betonar skillnaderna mellan svenska och jamska (på rikssvenska jämtska) i fråga om bland annat grammatik, ordförråd och ljuduppsättning. 
Det har även debatterats om att jamska inte är ett eget språk då det inte är en egen nation, utan faktiskt tillhör Sverige. Då Jämtland tidigare, historiskt sett, varit en egen nation, Republiken Jamtland, kan det tyckas att det bör vara grund nog för att fortfarande få kalla jamskan för ett eget språk.

Dialekter

Något som ytterligare talar för att jamskan är ett eget språk är de otaliga dialekter som finns inom jamskan. Jamska kan i grova drag delas in i fem dialektala grupper; en centraljamsk (framlänningsmålet), en nordjamsk, en östjamsk, en västjämtsk (opplänningsmålet) samt en sydvästjamsk (av somliga kallad Bersmaol (Bergsmål). Inom varje grupp varierar dock dialekterna i olika utsträckning från bygd till bygd.
Eftersom dialekterna kan skilja sig så vitt beroende på var du kommer ifrån, är det absolut inte en självklarhet att någon som talar en dialekt av jamskan, fullt ut kan förstå sig på en annan dialekt av jamskan.

• Stavning och läsning

Även om man kan prata jamska eller förstå sig på stora delar av det talade språket, är det inte en självklarhet att kunna få till det i skrift eller att ens kunna tyda skriftlig jamska.
Till att börja med skiljer sig det jamska alfabetet (framtagit av Akademien för jamska på uppdrag av Heimbygdas språkkommitté på 1990-talet) från det svenska, även om det utgår från det svenska alfabetet. Bokstäverna c, q, w, x och z används inte medan bokstäverna æ och ô är tillagda. Precis som med det svenska språket gäller det att lära sig alla regler. Många kan dock tycka att jamska känns mycket svårare att lära sig i skrift än svenska. Det finns en väldigt bra beskrivning av detta i Bo Oscarssons "Orlboka : ordbok över jamskan" där det står;

Varför är det lättare att läsa svenska än jamska?

Hur orden ska läsas på svenska får vi lära oss i skolan. När vi efter årtal av träning äntligen läser svenska flytande, ser vi orden som helheter och behöver inte tänka på de enskilda bokstäverna i orden.

Men när vi helt plötsligt ska läsa jamska, så stakar vi oss förr eller senare i texten. Vi måste läsa varje bokstav var för sig och försöka formulera ihop dem till ord som vi känner igen från det talade språket. När vi läst en text några gånger och fått till orden på jamska, flyter läsningen bra tills vi stöter på en ny text av en annan jamtmålsförfattare. En förklaring kan vara att det är en annan dialekt av jamskan, men mer troligt att författarna i brist på stavningsregler stavat orden olika. Det inträffar till och med att författarna själva stavat samma ord olika i sina egna texter.

Så länge som vi inte har någon undervisning i jamska, så kan vi inte heller automatiskt läsa jamska, oavsett hur bra vi kan tala språket. Det är övning som ger färdighet. Hade vi fått traggla jamska på skolan lika många år som svenska, så skulle vi som är uppväxta med jamskan, troligen tycka att det vore lika lätt att läsa jamska som svenska, eller till och med lättare. Motsvarande problem har det varit för dem som skriver på jamska. Man har i brist på regler och undervisning fått improvisera och hitta på egna lösningar. Det säger sig självt att det under årens lopp blivit många olika sätt att stava på, nästan lika många som författarna.

Stavningsregler är med andra ord viktiga både för den som ska läsa och den som ska skriva jamska!

 

(Orlboka : ordbok över jamskan, oppflidd 2007, författare Bo Oscarsson)

Vill du lära dig mer om jamskan och dess stavningsregler rekommenderas "Orlboka : ordbok över jamskan" (författare Bo Oscarsson). Boken är inte bara en ordbok där du kan slå upp ord på jamska utan den innehåller även grammatik och så mycket mer! (OBS. orden är från jamska till svenska)
Idag finns dessutom en fantastisk sida, jamska.com, där man enkelt kan söka efter ord!

• Texter på jamska

Det finns en hel del texter på jamska att kunna ta del av. Förutom litteratur finns det även musik. Några musiker som spelat in på jamska (som bl.a. även finns att hitta på spotify) är Allan Edvall, Christer Halvarsson, Hardda Ku Hardda Geit, Triakel med flera.

I fråga om litteratur finns det bland annat en sagobok, "Sagoboka", utgiven på offerdalska. Den publicerades 2020 av May Beckman och Manne Ring. Denna bok innehåller flertalet kända sagor, däribland klassiker som "Snövit och de sju dvärgarna", som i denna bok heter "A Snövit å de dënn sju småkæran".

För att få en uppfattning av jamska kan du här läsa en dikt, "Jamska", av Gustav Rydstedt, 1922 (tillvaratagen och reviderad av Bo Oscarsson);

Je ha före vitt å brett,
å je ha hört meg meir än mätt
på landsmålsdialektan.
Ja, je ha vöre söderut
å hört så gresle styggn trut
de finns på männischshläktan.

Je kom ihaug, blann Smålanns folk,
der gatt je föjan ha n tolk
te utty innehålle.
I Skåne, om dæ vill meg tro,
der gatt nu tolkan væra tvo
å stort besver de vålle.

Men jamska e e fint e språk,
å skull e væra mykje bråk
om de behärske Værla.
Jamtan skull bli leraran
å færa ifrå lann te lann
å bære ler dom tæla.

Värst vårt'e fell mæ herrskapom,
för jamska estimér int dom,
dom tykkje hu låt bonnut.
Nä, dom ske ler seg å væ fin
å læsa tyska å latin,
som e för oss okonnut.

Ta all munartom, som je veit,
e jamska finest hårr mæ leit,
hu e på orl int fattu.
Hu e så ljuvlen för vår mun
så älsk ma´na ta hjærtans grunn,
hu e så lätt å artu.
 

(Gustav Rydstedt, 1922)

• Jamtlands flagga

Det finns belägg för att Jamtland hade sin egen fana redan på 1500-talet, tyvärr dock utan någon dokumentation på utseendet. Däremot fanns det tecken som kunde tyda på att det gamla sigillet (från 1274) ingick i fanan. Detta sigill finns med i dagens flagga, något som förutom att knyta an till det historiska också symboliserar Jamtlands självständighet och frihet.

Dagens flagga skapades av Bo Oscarsson och Kent Backman. Denna hissades för första gången den 23 juli 1983 i samband med återupplivandet av Storsjöyran.

Republiken Jamtland har en lång historia i bagaget och beräknas ha sitt ursprung redan år 874.
Idag har republiken, förutom sitt eget språk (med dialekter), även en egen flagga,
en nationalsång (med text på två språk; jamska och svenska),
en president, samt en egen nationaldag (den 12 mars).